När man pratade om Grekland innan krisen, handlade ämnena oftast om landets historia, öarna och den grekiska solen. De senaste åren när Grekland kommer på tal handlar det oftast om den grekiska krisen och de ekonomiska svårigheterna. Sedan krisen började har landets ekonomi krympt. Lönerna och pensionerna har sjunkit och grekerna har haft det väldigt svårt. Många anställda inom den offentliga sektorn har förlorat sina jobb. Även inom den privata sektorn har de senaste åren varit svåra, då många företag har stängt på grund av krisen. Ett av de största problemen i Grekland är arbetslösheten.
Den grekiska krisen – en vändning
Även den grekiska ekonomin har stabiliserats under de senaste två åren. En ljusning syns efter flera svåra år. BNP har växt och regeringen är hoppfull om att uppgången är stabil. Sedan de första månaderna 2008 har den grekiska ekonomin inte haft en liknande tillväxtrytm. Tillväxten steg även under 2014, men efter regeringsskifte föll den återigen tillbaka. Det relativt nya partiet Syriza vann valet och siffrorna sjönk och under en lång tid trodde man att den grekiska staten skulle gå i konkurs. Tillväxten förväntas bli negativ igen, men regeringen räknar med en stigning på 2,7 procent under 2017. Greklands regering är hoppfull.
Avskrivning på statsskulden – avgörande för Greklands ekonomi
Det som är avgörande för den grekiska ekonomin är om den stora statsskulden kommer att avskrivas. Regeringen hoppas på att Barack Obama som kommer på besök till Aten ska ge stöd gällande den här frågan. Från 2008, då krisen startade i Grekland har landet tagit tre nödpaket från EU och IMF. Grekland har betalat skuldräntor med den största delen av lånen. De internationella långivarna har ställt hårda krav. De senaste åren har varit tuffa för det grekiska folket, alla har påverkats av situationen. Några av krisens effekter är att arbetslösheten har stigit, lönerna har sjunkit och skatterna har ökats. Alla hoppas på en ljusare framtid.