Progressivekonomi.se

Nationalekonomi

Till skillnad från andra ekonomiska discipliner, som privatekonomi där målet är att tillgångarna ska täcka utgifterna, eller företagsekonomi där målet är att öka tillgångarna, är utgångspunkten i nationalekonomi att tillgångarna inte räcker för att täcka alla utgifter eller behov, och att man därför måste prioritera. Nationalekonomi innebär inte, som namnet på disciplinen kan antyda, att man endast studerar en nations ekonomi eller ekonomi på nationell nivå. Ett mer passande namn skulle kunna vara samhällsekonomi, eftersom man som nationalekonom även studerar samhällsorganisation, produktion, konsumtion och en rad andra ämnen.

Nationalekonomin kan sägas vara indelad in i två huvudgrenar som kallas makroekonomi och mikroekonomi. De allra flesta nationalekonomer idag är specialiserade på mikroekonomi, vilket innebär att man studerar enskilda aktörer på marknaden, det vill säga producenter och konsumenter. Genom att göra antaganden om hur dessa aktörer beter sig drar man slutsatser om hur marknaden och ekonomin kommer att se ut eller fungera. Konsumenten antas agera utifrån nytta, med inkomsten som en parameter för hur hög konsumtionen är. Producenten antas agera vinstmaximerande. För att beskriva marknadens läge använder man begrepp som utbud och efterfrågan, pris och kvantitet och jämvikt.

Disciplinen makroekonomi studerar istället ekonomin som helhet. Tanken att skilja på aggregerade ekonomiska beteenden och individuella beteenden från enskilda aktörer fanns egentligen inte förrän efter den stora depressionen, då tänkare som John Maynard Keyes försökte förklara depressionen genom olika teorier. Några av de aggregerade storheter som makroekonomer studerar är arbetslöshet, statsbudget, inflation, tillväxt och konjunkturer. Det man försöker svara på är hur de hänger samman och påverkar varandra.Nationalekonomi 2

Nationalekonomi kan dock också vara nyttigt för andra, mer personliga syften. Det menar i alla fall Paul Oyer, som är professor på Stanford University och författare. Han har i en krönika beskrivit hur han med hjälp av nationalekonomiska teorier fann en ny partner efter sin skilsmässa. Han menar till exempel att kärleksmarknaden, där man söker efter potentiella partners, är precis som aktiemarknaden på det sättet att sannolikheten att du får ett bra pris (det vill säga hittar en partner som passar dig) är större ju fler som deltar. Han menar därför att det är bättre att söka sig till stora, etablerade dejtingsajter med ett stort utbud. Profilerna på dejtingsajterna kopplar han till nobelpristagaren George Akerlöfs teori ”adverse selection”, vilket innebär att informationen i profilerna kan vara felaktig eller missvisande. Det är därför viktigt när man ska träffa personen för första gången att använda så kallad ”signallering”, en nationalekonomisk term som innebär att man lyfter fram det drag man vill framhäva mest, vare sig det är utseende, rikedom eller personlighet. Med hjälp av dessa teorier lyckades Oyer finna ett nytt förhållande. Nationalekonomi är således en mångsidig vetenskap med flera tillämpningsområden, vissa mer nytänkande och progressiva än andra.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *